Tack tack!
Hejsan goa glada Sverige!
I alla fall... Jag blev väldigt glad över alla gratulationer som kom in till fejjan. Jag är ledsen att jag inte kan svara er alla och tacka personligen, men det här är det bästa jag kan åstadkomma för tillfället. Hälsningarna värmde här borta i höstmörkret! Det börjar numera bli mörkt runt 17 här borta. Det är kallt, men ingen snö. Vi får se när den börjar falla. Annars blir denna helgen lugn för min del. Måste ju bli frisk nu!
För övrigt måste jag ju självklart påminna alla där hemma om att gratulera en viss Patric på födelsedagen idag! Allas våran italienare har blivit ett år klokare! Grattis Patric!!
Med dessa kloka ord avslutar jag dagens inlägg!
Jag vill självfallet börja med att tacka er alla där hemma för förra veckans gratulationer! Det strömmade verkligen in grattis efter grattis på fejjan. Tyvärr har jag ju som bekant väldigt begränsad tillgång till fejjan då jag måste låna mina roomisars datorer för att kunna logga in. Detta har jag ännu inte gjort denna veckan, som ni säkert har märkt. Istället har jag legat hemma i sängen hela veckan i någon form av influensa. Jag hade feber i tisdags, vilket självklart satte igång tankarna och man började föreställa sig alla möjliga jobbiga scenarion. Men det blev bättre och bättre, dock utan att ännu blivit helt bra. Under denna period med sjukdom har jag ju dessutom skrivit ett prov i torsdags, samt hållit mitt tal om Sverige igår (fredag). Detta var lite jobbigt, men båda delarna gick faktiskt riktigt bra måste jag säga. Jag är nöjd! Men detta är alltså anledningen till att bloggen har fått sig en liten paus denna veckan. Jag söker härmed eran förståelse!
I alla fall... Jag blev väldigt glad över alla gratulationer som kom in till fejjan. Jag är ledsen att jag inte kan svara er alla och tacka personligen, men det här är det bästa jag kan åstadkomma för tillfället. Hälsningarna värmde här borta i höstmörkret! Det börjar numera bli mörkt runt 17 här borta. Det är kallt, men ingen snö. Vi får se när den börjar falla. Annars blir denna helgen lugn för min del. Måste ju bli frisk nu!
För övrigt måste jag ju självklart påminna alla där hemma om att gratulera en viss Patric på födelsedagen idag! Allas våran italienare har blivit ett år klokare! Grattis Patric!!
Med dessa kloka ord avslutar jag dagens inlägg!
Mot oändligheten, och vidare!!
Glömde en sak
Jag glömde nämna en sak i förra inlägget. Jag fick ju tidernas bästa födelsedagspresent igår! Chris, som undervisar engelska här i Peking, hade spelat in en film åt mig. Han hade spelat in den i klassrummet med klassen och gjorde det som om han undervisade klassen om Sverige. Allt gick i snabbt tempo med roliga bilder i powerpoint på svenska personer, och klassen skulle då uttala namnet på personen eller saken på bilden. Det var riktigt smart, roligt och riktigt bra gjort av Chris och han bevisade återigen att han är en av mina absoluta favoriter här i Peking! Jag gillar honom verkligen!! Jag ska försöka göra det möjligt för er alla där hemma att se detta mästerverk!
Tack för den här gången, och tack Chris!! You made my (birth)day!
Tack för den här gången, och tack Chris!! You made my (birth)day!
Den bästa helgen ever!!
Hej alla glada!
Då har alla mina underbara vänner fixat en överraskningsfest åt mig, och överraskad är bara förnamnet!! Jag har fått höra från olika håll att mitt ansiktsuttryck var priceless, och det förvånar mig inte! Det var mitt livs överraskning! Alla var där! De hade även fått dit tre stycken svenskar som var med vid kulturfestivalen i slutet av september. Mina vänner har verkligen lyckats dölja detta så toppenbra! När Thea förklarade på tunnelbanan till 798 att hon var tvungen att plugga i helgen tänkte jag inte så mycket på det, vi har alla nämligen prov och tal som ska memoreras nästa vecka. Vi har alltså en del att göra, och det accepterade jag! Att Hayden inte kunde komma till middagen verkade inte heller så konstigt. När jag frågade Lisa om Haydens planer sa hon bara att han och Cyrus (en till vän) hade tagit sig till någon aktivitet där de var tvungna att bära kostym, men att hon själv hade slutat lyssna när Hayden "hade pratat om det". Mycket smart gjort! Men när jag klev in i lägenheten och lampan tändes och alla var där blev jag otroligt glad och överraskad! Jag ville verkligen bara gå runt och tacka alla! Det var ballonger överallt, nya och gamla bilder på mig och mina vänner överallt, fixat och donat och alldeles super! Sedan visade det sig att jag hade ett paket som väntade på mig. Mamma berättade förra veckan att familjen hade skickat ett paket till mig och sedan dess har hon med jämna mellanrum frågat mig om det kommit fram än. Det hade det inte. Då visade det sig att paketet hade levererats till dörren någon gång då jag inte varit hemma och att tjejerna har signerat för det och sparat det i Annekes garderob. Jag fick alltså en otroligt rolig paketöppningsstund också. Verkligen jätteroligt! Det var underbara presenter familjen hade skickat! Enda sedan jag kom hit till Peking har jag letat som en galning efter så kallade lodisvantar, vanliga vantar utan fingertoppar. Självklart har då min familj skickat två par sånna vantar till mig! Sedan fick jag ett nytt Rockymagasin som självklart var införskaffat redan innan jag skrev här på bloggen att mina två magasin var utlästa. Jag fick även ett väldigt roligt grattiskort från min lillasyster! Det var verkligen grädden på moset!! Jag översatte det hon skrev till mig för mina vänner och det skrattades glatt! Jag skrattade en hel del åt det själv! Tack lillasyster! Och tack familjen för det fantastiska presenterna! Kvällen fortsatte sedan med tårta som Claire och Hayden hade varit och köpt, gott och riktigt vin, och många fantastiska vänner! Runt tretiden började folk bege sig hemåt och vid det laget såg lägenheten ut som en krigszon, men självklart var det inget jag brydde mig om! Jag var ju fortfarande lyrisk!
Idag lördag har jag spenderat ännu en fantastisk dag i firandets tecken med Lina i Kina. Vi åkte till Xidan för att shoppa lite, men det blev inte så mycket shoppande gjort. Vi var nog för trötta. Xidan visade sig vara ett stort område med hur många stora hus som helst med hur många affärer som helst. Det fanns riktiga affärer med riktiga märken, och det fanns mindre stånd med mindre riktiga märken. Men det fanns framför allt jättemånga kineser! De var överallt! När vi hade fått nog av shoppandet, eller våra försök till shoppande, åkte vi självklart till våran favoritrestaurang Vinyard. Det är verkligen ett säkert kort! I vanlig ordning hade vi fantastiskt trevligt där med god middag och dryck! Efter middagen, som var klar vid 21, begav vi oss med tunnelbana till den Olympiska byn. Det är stället där Fågelboet och simarenan (?) finns. Det var kul att se! Dock var väl kanske inte vädret optimalt, men det var skojigt ändå! Det blev en heldag (från kl 15) som verkligen blev lyckad! Tack ska du ha Lina!
Det var alltså helgens fantastiska fredag och lördag! Imorgon, då jag verkligen fyller år, ska jag repa. Sedan ska jag hem och skajpa med familjen, för att avsluta med massor av plugg. Jag har som sagt en del att göra till nästa vecka.
Idag är jag en fantastiskt lycklig herre!! Detta har varit den bästa helgen sedan jag var tre år gammal och varenda helg var den bästa helgen ever! Den enkla förklaringen till detta är att min födelsedag har firats, och det med bravur!! Men för att inte gå händelserna i förväg vill jag börja med att jag, Thea och Theas amerikanske vän Teague (det stavas typ så) åkte till 798 här i Peking som är lite av stadens art center. Det var mycket roligt att få se lite nya platser här i staden, samt lite spännande kinesisk konst. Vi åkte dit efter skolan. Jag och Thea slutar skolan vid 10 på fredagar och kom iväg vid 12:30. Vi lämnade sedan 798 runt fyra och jag var tillbaka i Wudaokou runt halv fem.
Detta är då jag, Thea och en konstig apa i 798-området.
Då var det dags att börja planera för kvällens födelsedagsfirande. Eftersom jag fyller år imorgon, på en söndag, bestämde vi oss för att fira på fredagskvällen. Tyvärr verkade hälften av alla mina vänner här i Peking ha saker för sig. Thea sa att hon hade mycket plugg hon tyvärr var tvungen att göra, Hayden hade någon viktig kostymsak han var tvungen att ta sig till, och så vidare. De skulle i alla fall försöka möta upp med oss andra i Sanlitun på kvällen. Jag trodde alltså att det bara var jag, Lina, Anneke, Lisa och Chris som skulle på middag tillsammans för att sedan återvända till lägenheten för lite vin och sedan bege oss till Sanlitun. När Lina kom förbi i lägenheten runt 19 begav vi oss till en koreansk restaurang här i Wudaokou som jag verkligen gillar. Där åt vi god mat, drack mycket god dryck avnjöt mycket gott sällskap. När vi sedan börjar närma oss slutet på middagen började Anneke prata om att hon glömde öl i frysen, och Lisa blev plötsligt riktigt riktigt toalettnödig, så vi blev mer eller mindre tvungna att springa hem. Jag anade då fortfarande ingenting. Vi springer in i våran byggnad, springer till hissen, åker upp och jag skyndar mig fram till ytterdörren med nycklar. När jag stoppar in nycklarna i dörren och vrider om upptäcker jag att dörren inte är ordentligt låst, vilket är konstigt då jag alltid låser dörren. Men utan att tänka mer på det öppnar jag dörren och kliver in, och då plötsligt HAPPY BIRTHDAY!!
Lisa, Lina, Chris, jag och Anneke vid den fantastiska födelsedagsmiddagen.
Då har alla mina underbara vänner fixat en överraskningsfest åt mig, och överraskad är bara förnamnet!! Jag har fått höra från olika håll att mitt ansiktsuttryck var priceless, och det förvånar mig inte! Det var mitt livs överraskning! Alla var där! De hade även fått dit tre stycken svenskar som var med vid kulturfestivalen i slutet av september. Mina vänner har verkligen lyckats dölja detta så toppenbra! När Thea förklarade på tunnelbanan till 798 att hon var tvungen att plugga i helgen tänkte jag inte så mycket på det, vi har alla nämligen prov och tal som ska memoreras nästa vecka. Vi har alltså en del att göra, och det accepterade jag! Att Hayden inte kunde komma till middagen verkade inte heller så konstigt. När jag frågade Lisa om Haydens planer sa hon bara att han och Cyrus (en till vän) hade tagit sig till någon aktivitet där de var tvungna att bära kostym, men att hon själv hade slutat lyssna när Hayden "hade pratat om det". Mycket smart gjort! Men när jag klev in i lägenheten och lampan tändes och alla var där blev jag otroligt glad och överraskad! Jag ville verkligen bara gå runt och tacka alla! Det var ballonger överallt, nya och gamla bilder på mig och mina vänner överallt, fixat och donat och alldeles super! Sedan visade det sig att jag hade ett paket som väntade på mig. Mamma berättade förra veckan att familjen hade skickat ett paket till mig och sedan dess har hon med jämna mellanrum frågat mig om det kommit fram än. Det hade det inte. Då visade det sig att paketet hade levererats till dörren någon gång då jag inte varit hemma och att tjejerna har signerat för det och sparat det i Annekes garderob. Jag fick alltså en otroligt rolig paketöppningsstund också. Verkligen jätteroligt! Det var underbara presenter familjen hade skickat! Enda sedan jag kom hit till Peking har jag letat som en galning efter så kallade lodisvantar, vanliga vantar utan fingertoppar. Självklart har då min familj skickat två par sånna vantar till mig! Sedan fick jag ett nytt Rockymagasin som självklart var införskaffat redan innan jag skrev här på bloggen att mina två magasin var utlästa. Jag fick även ett väldigt roligt grattiskort från min lillasyster! Det var verkligen grädden på moset!! Jag översatte det hon skrev till mig för mina vänner och det skrattades glatt! Jag skrattade en hel del åt det själv! Tack lillasyster! Och tack familjen för det fantastiska presenterna! Kvällen fortsatte sedan med tårta som Claire och Hayden hade varit och köpt, gott och riktigt vin, och många fantastiska vänner! Runt tretiden började folk bege sig hemåt och vid det laget såg lägenheten ut som en krigszon, men självklart var det inget jag brydde mig om! Jag var ju fortfarande lyrisk!
Så här kunde det se ut på överraskningsfesten. Tydligen har Lina, Anneke och Lisa planerat detta ett ganska bra tag. Tack så hemskt mycket tjejer!!
Idag lördag har jag spenderat ännu en fantastisk dag i firandets tecken med Lina i Kina. Vi åkte till Xidan för att shoppa lite, men det blev inte så mycket shoppande gjort. Vi var nog för trötta. Xidan visade sig vara ett stort område med hur många stora hus som helst med hur många affärer som helst. Det fanns riktiga affärer med riktiga märken, och det fanns mindre stånd med mindre riktiga märken. Men det fanns framför allt jättemånga kineser! De var överallt! När vi hade fått nog av shoppandet, eller våra försök till shoppande, åkte vi självklart till våran favoritrestaurang Vinyard. Det är verkligen ett säkert kort! I vanlig ordning hade vi fantastiskt trevligt där med god middag och dryck! Efter middagen, som var klar vid 21, begav vi oss med tunnelbana till den Olympiska byn. Det är stället där Fågelboet och simarenan (?) finns. Det var kul att se! Dock var väl kanske inte vädret optimalt, men det var skojigt ändå! Det blev en heldag (från kl 15) som verkligen blev lyckad! Tack ska du ha Lina!
Här då Lina med sin Irish coffee på Vinyard. Gott gott, bra bra!!
En fantastiskt pose framför Fågelboet!
Det var alltså helgens fantastiska fredag och lördag! Imorgon, då jag verkligen fyller år, ska jag repa. Sedan ska jag hem och skajpa med familjen, för att avsluta med massor av plugg. Jag har som sagt en del att göra till nästa vecka.
Sist, men absolut inte minst, vill jag tacka alla som fixade och styrde upp allting denna helgen!! Det blev verkligen en födelsedag som aldrig kommer glömmas!
Heja er!
En onsdag to remember!
Glad torsdag!
Nej, nu var ju inte det där sant. Inte ens lite. Vem f*n vill äta svamp liksom?
Onsdagen var annars något alldeles extra mitt i veckan. Jag slutade skolan vid fem och mötte upp med Anneke, Lisa och Hayden för att sedan bege oss till "shoppingcentrumet" Lotus. Anneke hade planerat att visa Lisa och Hayden att hon kan laga mat, så vi gick till Lotus och köpte en himlans massa saker. Husmor Anneke tillagade sedan en mycket god wok-liknande röra med kycklingfiléer och grönsaker. Till detta förtärdes även ris, en flaska rött vin samt några flaskor öl. Det blev en alldeles perfekt paus i vardagspluggandet kände jag. Vid niotiden kände jag tyvärr att jag var tvungen att ta tag i mitt liv igen, så jag satte mig på rummet och studerade. Inte så flitigt kanske, men dock!
En annan fenomenal sak som förgyllde min onsdag var att jag för första gången sedan jag kom hit till Peking köpte mjölk! Den smakar självfallet inte som Arlas fina, färska, gröna mjölk en dag när man precis kommit hem från skolan, men det var definitivt inget fel på den! Jag köpte endast ett paket för att prova mig fram, och jag kommer garanterat köpa fler paket! Mjölk!!! Till mjölken köpte jag även chokladflingor från Nestlé och kände mig som en liten pojk igen. Tyvärr var de inget att hänga i julgranen. Till min besvikelse smakar de inget.
Idag har jag varit väldans trött i skolan, så planen nu är att äta lite mellanmål (mjölk och flingor) och titta på Wallace & Gromit. Vem mår inte bra av att se på Wallace & Gromit! Ett stort tack till Nick Park!
Jag tackar härmed för mig och vill i vanlig ordning att ni ska vara snälla mot varandra där hemma!
Här i Kina firas torsdagar mycket livligare än andra dagar i veckan och alla är glada till tusen och hälsar glatt på varandra till höger och vänster. På kvällen äter man svamp tillsammans med vänner och önskar varandra en trevlig vecka fram till nästa torsdag.
Nej, nu var ju inte det där sant. Inte ens lite. Vem f*n vill äta svamp liksom?
Onsdagen var annars något alldeles extra mitt i veckan. Jag slutade skolan vid fem och mötte upp med Anneke, Lisa och Hayden för att sedan bege oss till "shoppingcentrumet" Lotus. Anneke hade planerat att visa Lisa och Hayden att hon kan laga mat, så vi gick till Lotus och köpte en himlans massa saker. Husmor Anneke tillagade sedan en mycket god wok-liknande röra med kycklingfiléer och grönsaker. Till detta förtärdes även ris, en flaska rött vin samt några flaskor öl. Det blev en alldeles perfekt paus i vardagspluggandet kände jag. Vid niotiden kände jag tyvärr att jag var tvungen att ta tag i mitt liv igen, så jag satte mig på rummet och studerade. Inte så flitigt kanske, men dock!
En annan fenomenal sak som förgyllde min onsdag var att jag för första gången sedan jag kom hit till Peking köpte mjölk! Den smakar självfallet inte som Arlas fina, färska, gröna mjölk en dag när man precis kommit hem från skolan, men det var definitivt inget fel på den! Jag köpte endast ett paket för att prova mig fram, och jag kommer garanterat köpa fler paket! Mjölk!!! Till mjölken köpte jag även chokladflingor från Nestlé och kände mig som en liten pojk igen. Tyvärr var de inget att hänga i julgranen. Till min besvikelse smakar de inget.
Idag har jag varit väldans trött i skolan, så planen nu är att äta lite mellanmål (mjölk och flingor) och titta på Wallace & Gromit. Vem mår inte bra av att se på Wallace & Gromit! Ett stort tack till Nick Park!
Sedan ska jag nanna lite, för att sedan knata iväg och få lite plugg gjort. Har ju både tal och prov nästa vecka som måste förberedas!
Jag tackar härmed för mig och vill i vanlig ordning att ni ska vara snälla mot varandra där hemma!
Hej!
随便
Hej Sverige!!
Med detta sagt är det dags att återgå till studierna. Precis som alla andra dagar går även denna i studiernas namn.
Ikväll blir det ett kort inlägg, men jag känner ändå att något måste skrivas då jag ligger några inlägg efter på grund av datastrul. Dagens tema blir dock det fantastiska kinesiska ordet 随便 som kan översättas till ungefär "as you please". Detta fungerar lite överallt och används framför allt flitigt i den kinesiska trafiken. Bara för att du råkar ha grön gubbe när du vill gå över vägen betyder inte det att du kan strosa över vägen tänkandes på annat, som i Stockholm och övriga Sverige. I Sverige stannar även bilar som kommer från "svängade" filer för att låta fotgängarna gå över gatan vid grön gubbe. Här gör de sitt yttersta för att komma fram och de fortätter verkligen försöka så länge det inte är en större grupp människor som går över vägen samtidigt. Man måste alltså alltid vara vaken efter dessa bilar när man rör sig i trafiken som promenerare. Vad gäller 随便 så kan man här göra u-svängar lite som man känner för. Visst att det tutas hjärtligt i denna stad, på allt och på alla, men u-svängar verkar gå alldeles utmärkt att göra även om man råkar stoppa upp hela den mötande filen i ungefär 20 sekunder. Detta är självklart en observation som gjorde redan när jag kom till Peking, men det är först nu jag nämner det. Jag har vid det här laget vant mig och kan därför korsa stadens gator utan större problem, men det var värre i början. Därför vill jag höja ett varningens finger för er som planerar att komma hit: var vaksamma och håll ögonen öppna! Den gröna herren är inte lika grön här som hemma! Det vore trots allt ganska trist att komma till Peking och bli överkörd. Att komma ihåg!
Med detta sagt är det dags att återgå till studierna. Precis som alla andra dagar går även denna i studiernas namn.
Ha det gott där hemma och var snälla mot varandra!!
Plupp!!
好久不见!
Just det! Long time no see! Men nu är jag äntligen tillbaka. Anledningen till detta trista (för ni vill ju så gärna läsa vad jag har att skriva) uppehåll är att jag tog med datorn till fiket när jag och Lina skulle planera januari- och februarisemester tillsammans. Då blev datorn, vad det verkade, attackerad av en massa äckliga meddelanden som antydde att datorn var infekterad av både det ena och andra. Efter det kunde jag inte använda datorn. Allt låste sig och när jag ville öppna någon fil/program kom ett meddelande upp som sa att varenda sak jag ville använda var sjuk av virus. Det sög såklart! Man känner sig riktigt primitiv (原始) utan dator och hela min världsbild vändes upp och ner. Dock har jag ju fantastiskt snälla föräldrar (och en lillasyster) som kan skicka recovery-skivor till mig då det behövs för att reboota datorn och få tillbaka den från scratch. När så dessa skivor äntligen anlände och jag startade upp datorn igen typ 2 veckor efter insjuknandet, så funkade den alldeles utmärkt utan några som helst problem. Jag har inte gjort ett smack (för att jag är sämst på datorer), men det var tydligen medicinen den behövde! Nu är jag hur som haver tillbaka.
Vad har då hänt sedan sist? Inte mycket faktiskt. Jag pluggar som en jävel i veckorna, leker med mina vänner fredag och lördag, och avslutar sedan helgen med att repa med bandet och plugga på söndagarna. Så har det sett ut den senaste månaden. Jag, Chris, Hayden och Gideon har för övrigt sparat skägg/mustasch i välgörenhetssyfte. Det är tydligen hur man gör i Australien. November kallas Movember och då ska alla män spara ansiktshår i välgörenhet för prostatacancer. Så det är precis vad jag har gjort i 15 dagar nu. Vikingen i mig kommer fram (igen!)!
Nästa fredag (26/11) ska jag hålla ett 5-7 minuter långt tal i min 口语-klass, utan anteckningar men med powerpoint. Ämnet jag tänkte använda mig av är kort och gott Sverige! Jag tänkte propagera om gamla goa Sverige dels för att undervisa mina kära klasskompisar, samt för att det är relativt lätt att prata utantill om. Håll tummarna!
Denna vecka kommer annars vara fortsättningsvis vanlig. Plugg plugg plugg, men man börjar komma in i rytmen nu.
Påminnelse: Söndagen 21 november är en bra dag!
Det var allt för den här gången!
God dag Sverige!!!
Denna fantastiska teckning har min roomie Lisa tecknat. Jag älskar den!
